Banor är, som lager och kanaler, komponenter i en bild. Då en bild sparas i GIMPs inbyggda XCF-filformat så sparas alla banor som den har tillsammans med den. Listan över banor i en bild kan visas och arbetas på med dialogen Banor. Du kan flytta en bana från en bild till en annan genom att kopiera och klistra in med poppuppmenyn i bandialogen, eller genom att dra en ikon från bandialogen till målbildfönstret.
GIMP-banor tillhör en matematisk typ som kallas ”Bezierkurvor”. Vad detta betyder i praktiken är att de definieras av ankare och handtag. ”Ankare” är punkter som banan går genom. ”Handtag” definierar riktningen för en bana när den går in i och lämnar en ankarpunkt: varje ankarpunkt har två handtag fästa vid sig.
Banor kan vara väldigt komplexa. Om du skapar dem för hand med verktyget Banor kommer de troligen inte innehålla mer än några dussin ankarpunkter, och vanligen mycket mindre än det. Om du däremot skapar dem genom att transformera en markering till en bana, eller genom att transformera text till en bana, så kan resultatet lätt innehålla hundratals eller till och med tusentals ankarpunkter.
En bana kan innehålla flera komponenter. En ”komponent” är en del av en bana vars ankarpunkter alla är anslutna till varandra genom bansegment. Möjligheten att ha flera komponenter i banor låter dig konvertera dem till markeringar som har flera åtskilda delar.
Varje komponent i en bana kan vara antingen öppen eller sluten: ”sluten” betyder att den sista ankarpunkten är ansluten till den första ankarpunkten. Om du transformerar en bana till en markering så konverteras automatiskt alla öppna komponenter till slutna komponenter genom att ansluta den sista ankarpunkten till den första ankarpunkten med en rak linje.
Bansegment kan antingen vara raka eller krökta. En bana sägs vara ”polygonal” om alla dess segment är raka. Ett nytt bansegment skapas alltid rakt. Handtagen för ankarpunkterna är direkt ovanpå ankarpunkterna, vilket ger handtag med nollängd, vilket producerar rätlinjiga segment. Dra ett handtag bort från en ankarpunkt för att få ett segment att kröka sig.
En trevlig sak med banor är att de använder väldigt lite resurser, särskilt om man jämför med bilder. Att representera en bana i RAM kräver endast lagring av koordinaterna för dess ankare och handtag. Det är därför möjligt att bokstavligen ha hundratals banor i en bild utan att orsaka någon nämnvärd belastning på systemet. Till och med en bana med tusentals segment konsumerar minimalt med resurser jämfört med typiska lager eller kanaler.
Banor kan skapas och manipuleras med banverktyget.